I Afganistan vill många män inte tilåta flickor att få utbilda sig. De kastar syra i ansiktet på sdom som trotsar deras nya påhittade regler. De fyller kyrkor med gas så att småflickorna svimmar. Det är helt horribelt!

Varken polisen eller utländska skyddsbevarande styrkor på plats kan skydda flickorna. MEN HALLÅ! HUR TÄNKER DOM DÅ? Vad är det som är så himla svårt? Istället stänger skolorna som undervisar flickor. Det verkar som om prioriteringarna har kommit bort här. Kan någon tala om för mig varför inte fler protesterar? Vad gör vi i västvärlden? Nada. Var är alla organisationer som på allvar borde ställa sig upp och fördöma? Det verkar som om världen glömmer alla dessa stackars tjejer.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5263796.ab

Fick hem moderaternas pamflett  "Tyresö" i brevlådan häromdagen. Där står att läsa på första sidan om att EU är närmare än vi tror (och jag citerar):

"EU betyder kanske mer än vad vi kan föreställa oss både för Tyresö som kommun och för oss Tyresö-bor som individer. Brott som begås i Tyresö är inte alltid av lokal karaktär. Internationella stöldligor opererar i kommun efter kommun, så också här. Tyresö är ingen isolerad ö i världen. Hit sprider sig föroreningar från alla håll."

För det första moderaterna, jag skiter fullständigt i vem som begår brotten. Dem blir inte mindre för att det är svenskar som begår dom. Dessutom får man ju vara j-t tacksam att Tyresö inte är någon isolerad ö i världen. Herregud, då skulle väl Tyresö enbart bebos av ett gäng flintskalliga, tatuerade rasister med långa pipskägg.

Nej, visst ska vi ha invandring. Det är väl tur att såna som Carl Bildt har släpat hem ett "parmesanmonster" från Itallien till grottan Sverige. (Ja, för ni har väl sett henne på valaffischerna för EU - Maria Corazza Bildt.) 

Lägg märke till den sista formuleringen i moderaternas text ovan: ..."Tyresö är ingen isolerad ö i världen. Hit sprider sig föroreringar från alla håll." Say no more...

Bläddrar man in lite i tidningen så möts man av en annan profil som också syns på EU's valaffisher - Christofer Fjellner. Hans populistiska inlägg handlar om hur viktigt det är att han och moderaterna får verka i EU. Han skriver: "EU's tullar mot resten av världen gör allt från tv:n, skorna och maten du köper dyrare än det skulle behöva vara." Jo, jo... det är lätt att säga "rösta på moderaterna så blir din mobiltelefon billigare", eller att snus kan bli förbjudet i Sverige utan honom och moderaterna i EU, eller så frågar han sig varför man ska kunna spela bort sina pengar på Svenska Spel , men inte på Unibet. Vem är målgruppen här månntro? En snusande, mobilpratande som gärna vill kunna spela bort sina pengar på vem dom själva vill utan klåfingriga politiker i EU.

Om man vill spela bort sin röst i EU-valet ska man definitivt rösta på Christofer Fjellner eller Maria Corazza Bildt. Om man vill satsa på snus, mobiltelefoner och fri parmesanost till alla. Ja, varsågod. Rösta på ni. Men jag litar inte ett ögonblick på dessa två. Bara bilderna de har valt att smälla upp som valaffisher får mig att rysa. Det luktar främlingsfientlighet lång väg. Fråga mig inte varför.

Igår eftermiddag gick att läsa i Aftonbladet som första tidning att skriva om det, ett mordförsök på en ung tonårstjej i Upplands Väsby. Det var många som kommenterade nyheten igår på jobbet. En ganska uppseendeväckande händelse med andra ord. Sedan verkade nyheten bara försvinna. Jag undrar vad som hände. Är det någon som städad bort den nyheten?

Idag när jag läser om det verkar det vara en ung kille som utfört mordförsöket. Det ska bli intressant att få redan på varför i helvete han gjorde det. Börjar också undra om det är stora krafter för att tona ner denna nyhet. Man undrar ju...

Det har ju skrivits så mycket om kvinnovåld i Aftobladet i övrigt. Att det marginaliseras. Att det tonas ner och mord förvandlas till en tragisk familjehändelse, när det egentligen handlar om våld och mordförsök. Ett mord är ett mord och en våldtäkt en våldtäkt även om det sker inom familjens lyckta dörrar. Visserligen kan den drabbade välja att inte anmäla. Men när det väl går så här långt så kan man väl tänka sig att det är ganska allvarliga prylar som hänt.

Trodde att de skulle säga något på nyheterna igår om det här knivöverfallet

i Upplands Väsby. Hade det varit någon galning med yxa i Gamla Stan hade man definitivt skrivit om det. Då hade det varit pål löpet. Men nu är det tystnad och locket på. Hmmm... anar ugglor i mossen.

Ja, det lär väl snart visa sig. Snart skriver väl tidningarna något om att det är en tragisk svartsjukehistoria. Något om att den unga killen fått nobben av tjejen och blivit sårad och ledsen. Helt enkelt så ledsen att han måste sticka en kniv i ryggen på henne... Ja, eller något i den stilen. Så att det snarare är killen man ska tycka synd om.

Den som lever får se...

Det stormar fortfarande kring Wanja. Det verkar som om folk blandar ihop Wanja och AMF-skandales höga penisonsbonusar, som om det vore Wanja själv som fått pengarna. Nästa påhopp på henne är att hon nu beskylls för att ta med sin man på affärsresor till Italien och låter honom bo gratis på sitt rum. Ingenting som ska förmånsbeskattas enligt italiensk lag, men hon får kritik ändå. Man jagar henne med blåslampa.

Vad är själva kruxet egentligen? Jo, ett stort gäng LO-män är topptokiga på att Wanja sitter kvar. Sådana här rubriker gör att de får vatten på sin kvarn.

 Varför vill de inte ha henne kvar? En stor anledningen är att hon är kvinna. Jo faktiskt... det hävdar jag bestämt. Det har nu tagit sin chans att leta fel.

Det är lite samma sak som den varselvåg som nu drar genom Sverige. Många företag passar på att ta i lite extra när det gäller att avskeda folk. I dessa tider är det ju inte konstigt att höra om folk som blir uoppsagda. Företagen behöver inte drabbas av någon badwill. 

För kvinnor ställs helt enkelt högre krav. Media  är som illrar efter Wanja just nu. Försöker hitta den minsta lilla felaktighet i hennes leverne för att få henne avsatt. De letar med ljus och lykta. Lyser i varenda liten skamvrå för att se om det inte döljer sig något som ska få henne på fall. 

Ha, tänk istället om man kommit på henne med att ta upp en prostiuterad man på sitt hotellrum i Italien! Det är sådant som manliga politiker gör dagligen runt om Europa. Ingenting som någon skulle höja ögonbrynen för. Men om det skulle drabba en kvinna skulle det vara en världsnyhet. Wanja skulle bli avsatt inom 24 timmar.

Det behövs som sagt inte mycket för att bygga upp en opinion mot en kvinnlig politiker. Många män tycker redan från början att kvinnor inte har något inom politik att göra överhuvudtaget. Det har väl aldrig varit lätt att vara kvinna och chef och speciellt inte när det blåser på toppen.

Jag har ingenting att säga om Wanja. För mig är hon en hårt arbetande kvinna. Säkert överambitiös på många sätt. Som så många kvinnor har en tendens att vara. När kommer den dagen då tjejer, kvinnor, mammor får vara fel. Dvs anskrämliga, lata, krävande, fulla av brister. Så som män kan vara utan att någon bryr sig. Vi ska alltid vara så bra. Så rätt. Så duktiga och omhändertagande. Så snälla och vårdande och förstående bla bla bla.

När kommer den dagen då  kvinnor kan vara "fel" utan att dömas så hårt? När kommer den dagen då kvinnor slutar vara så förbannat duktiga? När vi drar ner på vår ambitionsnivå. Som det är idag är det ingen som höjer ögonbrynen för män som super, skrålar, våldtar, slåss, fiser rapar och domderar. They get away with it anyway. Och på frågan varför de lyckas med detta konststycke svarar jag som Doktor Phil skulle ha gjort: "Because the can".

Vilken utklassning. Alexander Rybak krossade alla motståndare. Både med sitt leende och sin egenskrivna låt "Fairytale". Hela Europa tog honom till sitt hjärta. Shirley Clamp som var en av de svenska kommentatorerna sa att hon ville "adoptera" honom. Han är extremt söt och begåvad. Lite av en svärmorsdröm antar jag.

Innan han gjorde finaluppträdandet sa han i micken på norsk att han ville att folk skulle möta honom på flygplatsen kl 11.00 idag. För dom som är vakna då, lade han till. Men det är väl inte förrän idag Norge firar sin nationaldag? Eller var det imorgon han menade. Hursom lär det stå drivvis med norska tjejer och vinka till honom. 

Det var inget fel på Malenas nummer. Jag gillar refrängen och operatemat, men har svårt för eurodisco i alla former även om jag tyckte Armeniens bidrag passerade vad som får anses smaklig flirt med "tyskdisco". Dessutom tyckte jag Maltas låt var bra. Det var en ganska rundlagd rödhårig kvinna som sjöng deras bidrag. Man skulle kunna säga Maltas svar på Kicki Danielsson. Islands bidrag var också okej, men Norges var outstanding. Låten var både charmig, unik, catchy med lagom etniska inslag. Låten fastnade direkt. 

Sveriges bidrag var helt ok, men jag kan tänka mig att Europa ansåg Malena alltför kylig. Perfektionism uti fingerspetsarna, men värmen kom bort i allt det där uoolysta vita. Som en lucia såg hon ut. Det saknades bara en luciakrona så hade bilden varit fullständig.

Nej, jag är så glad för Norges skull. Det är konstigt det där att man först hejar på sitt eget land för att sedan abdikera när man inser att det gått käpprätt åt skogen. Då istället sitter man och hejar på grannen. Att man är så oerhört stolt för att man ligger granne med Norge. Typ "vi känner faktiskt dom..."  Är det så Norge känt de gånger Sverige vunnit? 

Att denne Alexander Rybak tydligen är född i Vitryssland och flyttade till Norge som 10-åring gör att han kunde flirta med den rysktalande publiken genom att säga några strofer till dom på felfri ryska. Wow - vilken snubbe!

Fästingsäsongen är här. Jag tror vår tomt ligger på själva "fästingarnas svar på Hornborgasjön". Det finns nog en punkt därnere i skogen nedanför gäststugan där de små monstrena har sin håla. Dit de "går" för att para sig och planera framtida rejder. Katterna gillar att gå där också. De strövar runt därnere bland ystra långblad och ormbunkar och fästingarna måste älska detta. De hoppar säkert av glädje när katterna går förbi.

Idag har jag plockat bort fem fästingar på min katt Rico. Han är ganska rädd av sig trots att han har ett maffianamn (eller pizzabagarnamn). Men just borttagning av fästingar gillar han faktiskt. Han lägger sig på golvet och sträcker ut sig, sedan går jag igenom hela pälsen och plockar bort de där blodsugarna med en fästingpenna. Fästingarna "paketerar" jag sedan i tejp som jag bränner upp. Jag skulle vilja fota fästingarna så ni kan få se dem, men hinner inte eftersom jag snart ska ner och dammsuga bilen. Jag vet inte hur intresserad någon är egentligen att se dom. Jag tror jag tar bilderna från förra året.

Min andra katt Tony är just nu ute och flanerar. Han kommer säkert också förbi snart och vill att jag ska ta bort odjuren.

Apropå smådjur...på väg hem från jobbet igår såg jag plötsligt att en spindel förvirrat sig in i bilen. Den kom plötsligt glidande nerför en tråd rakt framför ratten. Som värsta James Bond. Den var inte så stor, så jag klarade att lugnt köra vidare genom Södra Länken. Men jag tänkte att det var tur det - att jag inte var en sån där rädd typ...

En annan dag, på väg från jobbet såg jag att det kröp en geting utanför vindrutan. Har ingen aning om hur den hamnat där, men den satt precis framför ögonen på mig. Den låg platt tryckt mot rutan, med sina små ben stretade åt alla håll för att hålla sig fast på rutan. Jag började tycka synd om den och undrade hur i h-e den hamnat på min vindruta. Den låg platt på magen med benen sträckta åt alla håll. Den stretade att hålla sig fast och antennerna låg slickade bakåt i vinddraget. Det kändes som den tittade vädjande på mig. Om man tittar på en geting lite underifrån (som jag hade förmånen att få göra från en säker plats) ser man att getingar faktiskt ler. Jag började känna mig ännu mer skyldig.

Fick för mig att jag skulle försöka rädda den. Det var galenskap, jag visste det hela tiden. Men det kändes plötsligt som det var mitt kall att rädda denna nedfrusna stackare. Jag körde på Örbyleden och tänkte att jag bara skulle klara det till kolonilotterna vid Skarpnäck. Där skulle jag släppa av min medresenär och sätta den någonstans i solen.

Getingen kämpade nu för livet. Jag tror ett av hans små ben hade lossnat. Jag satte på varmluften på rutan för att han inte skulle frysa ihjäl (dum blondin-grej) ... Men ... det var bara några hundra meter från avfarten när jag såg hur getingen plötsligt gav upp. Benen lossnade och den kastades av rutan. Jag såg framför mig hur den krossades av bilarnas hjul bakom mig.

Vad larvigt egentligen. Men jag kände så för den där lilla rackaren som verkligen slet för att hålla sig kvar på vindrutan. Det kan låta löjligt, men jag gillar inte att se getingar dö. Däremot har jag inget emot att döda myggor, fästingar och små nattfjärilar. Men sedan är det stopp. Ja, jag vet - jag äter grisar, kossor och kycklingar. Det hela går inte ihop...  Är det detta som kallas att sila myggor och svälja kameler?

Tänker på hur jobbigt sossarna har det just nu. Vanja L-W och Mona Sahlin har det verkligen inte lätt att övertyga sina manliga väljare att rösta på dem. Gubbarna i machoförbunden vill att de båda ska avgå. En hel massa LO-förbund (tror det var hela 22 st) tycker Vanja bör avgå.  Men så kommer det lustiga i historien. De vill gå ännu längre. De vill slå två flugor i en smäll. De vill att också Mona ska avgå! Varför? För att de inte känner något förtroende för henne. Och varför dem inte gör det kan man ju räkna ut med lilltån. För att hon är kvinna. De enda kvinnorna som skulle passera nålsögat vore möjligtvis Anna Lindh, men hon är död. Eller Margot Wallström - men hon vill inte. Det skulle väl för övrigt inte dröja länge förrän en Margot blev massakerad i media pga någon tidigare synd.

Tänk att både Anders Borg och Fredrik Reinfeldt har blivit förlåtna sina synder för tidigare svart arbetskraft i hemmet. Det skulle ju Mona aldrig ha blivit. Det skulle i folks ögon ha varit oförlåtligt.

Hur kommer det sig att Fredrik och Anders "get away with it"? Kanske för att dom båda kör lite av pokeransikte. Jag har ingen aning.

Detta med AMF-skandalen med hög bonus, var dödsstöten för Vanja. Men Vanja själv har inte fått någon bonus. Hon har bara blivit vilseförd av smarta ekonomer. Mona däremot - hon fattar inte att hon måste slå med hela näven för att killarna ska ta henne på allvar. Helst ska hon väl slå machoförbunden på käften. Men inte ens då skulle de lyssna. Vet inte riktigt vad som skulle kunna få dem att ändra sig.

Läste i AB idag om en man som försökt elda upp sitt hus med fru och tre små barn i och sedan skulle elda upp sitt företag en bit därifrån. Man undrar hur kan det komma sig att man beter sig på det viset? Förmodligen har det med ekonomi att göra - förmodligen har det med att frun vill skiljas att göra. Det klassiska. Mamma vill skiljas - pappa blir så jävla förbannad att han bankar på henne. I värsta fall dödar henne... och barnen.

Det låter så rovdjursmässigt. Katter kan ju bita ihjäl kattungar som inte är deras egna. Det är som män som försöker ta död på sin fru och sina barn om de märker att de har "förlorat dom" också resonerar "får inte jag dom ska ingen annan heller ha dom".  Någonstans får vi hoppas att det var någon form av kärlek inblandad och inte bara en man som blivit arbetslös och inte vill leva längre. Det vore om inte ännu mer tragiskt.

Kan se scenariot framför mig. En man som jobbar som en hund för att få hela livspusslet att gå ihop. Affärerna går dåligt. Frun klagar. Han jobbar ännu hårdare. Affärerna går sämre. Frun klagar. Han jobbar jämnt. Frun har slutat prata överhuvudtaget. De säger inte längre ett ord till varandra. Bara hat under ytan. Och så plötsligt. Ett elakt ord. Ett slag under bältet. Och hela frustrationen rinner över. Mannen får tokspel.

Det är så sorgligt. När det går såhär i relationer. Ett hem - en familj som jagar lyckan. De vet inte riktigt vad det är. Är det pengar, vänner, snyggt kök och många vänner? Bilden ser lite olika ut för paret. Mannen har målat upp sin tavla. Det är en stenstod. Där står: "Den lyckliga familjen". Kvinnan ska stå i köksfönstret och vinka när han åker till jobbet - vita gardiner ska fladdra i vinden. (Men inte ens det funkar på en stenstod). Kvinnan ska stå i köket och vinka när han kommer hem. Barnen ska vara hela och rena. Alla lyckliga och glada. 

Men de där andra drömmarna tar över. För mannen blir tavlan en stenstod. För kvinnan ett fängelse. Båda vill ta sig ur - var och en med sina drömmar. Men de har målat in sig i varsitt hörn i sin tavla. Färgen krackelerar långsamt och mister sin klarhet. Eller börjar plötsligt droppa som i en skräckfilm. Det finns inget hopp kvar. Insikten slår ner som en bomb.

Ja, herregud vad poetisk jag blev. Nästan patetisk. Men nog av det. Jag är ledig idag och det är en underbar dag. Ska ut och måla solstol, sätta ihop nyköpt skottkärra, plantera om ruccolaplantor, tvätta, deklarera, städa ur verandan fram, plocka bort vinterkläder och ta fram sommarkläder. Dammsuga insidan av bilen som inte blev gjort förrförra veckan. Spela lite bas. Städa lite inne. Städa lite ute. Dammsuga golv. Tvätta lite fönster.  Dammsuga väggar. Kratta lite här och där. Dammsuga hjärnan...

Men framförallt - inte låta ogräs växa på mina drömmar.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5040739.ab