Alla inlägg under april 2011

Av Anna Drangel - 30 april 2011 10:18

Folk som läser min blogg kan nog tycka att jag är rätt insnöad när det gäller innehåll just nu. Det enda jag har skrivit om den senaste månaden är kärnkraftsolyckan i Japan - om och om igen. Jag må ha fastnat i ett katastrofscenarioläge som jag inte riktigt kan ta mig ur just nu. Men, det finns en anledning.


De senaste tre åren har jag av någon outgrundlig anledning varit besatt av vulkaner, jordbävningar och solstormar. Jag tror att det var tsunamin i Indonesien och Thailand som triggade igång min makabra fascination för dessa ämnen. Eftersom min syster, hennes man och deras dotter var på Sri Lanka när det hände och en nära vän dog i tsunamin i Thailand var jag helt involverad i denna katastrof och förmodligen blev jag mer chockad än vad jag förstått så här i efterhand. Jag lever väl helt enkelt med någon posttraumatisk chock. Att jag dessutom natten innan tsunamin drömde att jag försökte ta mig över en forsande flod med en resväska gjorde ju inte saken bättre.


När sedan vulkanutbrottet på Island inträffade hade jag lyckats pricka in denna händelse med en resa till England. På jobbet hade de skrattat åt att det var just jag som fastnade i ett vulkanutbrott och fick bila hem från England via Belgien.


Jag vill visa er den video jag såg på youtube dagen innan jordbävningen i Japan. Observera att denna video lades upp flera dagar innan den 11 mars och har blivit uppmärksammade av väldigt många därute på nätet (över 300 000 besökare.)


Jag blev med andra ord rätt chockad då på morgonen den 11 mars, vaknar, slår på datorn och ser att det precis har varit en jordbävning av en magnitud närmare 9 i Japan. Jag förstod ganska snabbt omfattningen av denna katastrof och rätt förvånad på jobbet när ingen annan verkade känna till detta. (Det är då man får den där "kafkaliknande" känslan i kroppen.)


Denna video är inget för fegmagade att titta på för det som beskrivs i videon är skrämmande och hon som läser texten kan låta jobbigt utflippad ibland, som om hon vore galen...  men, vad det handlar om är att många tror att en komet/planet/brown dwarf kommer att passera vårt solsystem i år. Denna komet har många namn, men här beskrivs den som Elenin efter en rysk amatörastronom (Leonid Elenin). Vissa menar att denna komet  till största del består av gas men att den kan vara 2,5 gånger större än Jupiter.


Om detta skulle vara sant kommer denna komet/planet/brown dwarfs bana runt solsystemet att påverka magnetkrafterna mellan jorden, solen och andra planeter. Precis som månen drar haven på jorden åt olika håll vid tidvatten, kan man förstå att en sån här bjässe skulle ha stor påverkan på magnekrafterna i vårt solsystem. Då jordens magma består av stora mängder metaller kan dessa börja röra sig under jordskorpan. Det skulle t o m kunna gå så långt att jorden råkar ut för ett poleshift. Dvs jorden skulle röra sig ur led från den axel den idag rör sig runt. Vid jordbävningen i Japan rörde sig hela jorden litegrand. Samma hände vid jordbävningen i Chile 2010. Men man tror att det kan bli ytterligare händelser senare i år.


Kvinnan som lade upp denna video innan jordbävningen har lagt upp ytterligare en video av senare datum som jag också bifogar. Kom ihåg att jag inte köpt det här konceptet med hull och hår. Jag förhåller mig fortfarande skeptisk. Men eftersom så många galna konstiga händelser har hänt under de senaste åren har jag en magkänsla att det ligger något i detta...

Av Anna Drangel - 25 april 2011 09:44

Än så länge tänker jag inte släppa min egen nyhetsbevakning av vad som händer i Fukushima, Japan. Eftersom de flesta inte orkar höra mer om denna kärnkraftskatastrof och hellre vill begrava huvudet i sanden känns det extra viktigt att plocka fram lite information som jag samlar upp från olika nyhetsbyråer runtom i världen. 


Det som skrämmer mig mest när det gäller nyhetsrapporteringen i Sverige är att det nästan inte skrivs något alls längre. I DN idag stod att läsa om olyckan i Tjernobyl och där fanns det en mindre artikel om Fukusima. Dagens artiklar måste vara skrivna av skolungdomar och redigerade av kärnvapenlobbyn.


Det är rätt tråkigt att upptäcka hur en tidning som ska framstå som oberoende är så otroligt i knät på kärnkraftsindustrin och de politiker som nu med ett stort leende håller tummen upp för fortsatt utbyggnad av svensk kärnkraft.
 

De kanske inte vill skrämma läsare eller uppröra kärnkraftsanhängare, men vi vet att tusentals och åter tusentals har drabbats efter Tjernobyl (vissa forskare menar att miljontals människor har påverkats hälsomässigt av den olyckan) och att man varje dag opererar människor för sköldkörtelcancer i Ukraina.


När det gäller Fukushima i Japan kommer nu fram ny information om hur man hållit ner värdena för hur stora mängder strålning som faktiskt har läckt ut. Man har också utökat de förbjudna zonen runt kärnkraftverket från 30 till 50 km. Människor som bor här får några timmar på sig att hämta sina tillhörigheter. Man försöker lugna dessa människor genom att få det att låta som om de ska kunna återvända, men förmodligen blir denna zon lika obeboelig som den i Tjernobyl. 


För att ta ett tankeexempel när det gäller storleken på den här förbjudna zonen i Japan. Tänk er själva att t ex Stockholm skulle drabbas och att de skadade reaktorerna låg ute i Värtahamnen. Dra sedan en radie runt på 5 mil och tänk er att detta är en zon som efter en olycka kan bli oebeboelig för hundratals år framöver.


Hela skärgården blir obeboelig och man kan inte längre fiska här. Danderyd, Täby, Vaxholm, Sundbyberg, Ekerö och hela vägen runt Stockholm ner till Södertälje, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö blir drabbade. Alla människor måste flytta. Du kan bara befinna dig på Gärdet i 2,5 timmer innan du har fått i dig en dos som är 20 gånger högre än en normal årlig dos. De som bor på Lidingö kan efter någon dag börja känna sig akut sjuka och börja kräkas. Myndigheterna meddelar sedan efter den första evakueringen att du har 2,5 timme på dig att åka hem och plocka ihop de tillhörigheter du vill behålla. Du kommer förmodligen aldrig mer kunna se ditt hem igen och inte området där du bor, så ta dig en extra titt runt omkring. 


Det är en skrämmande bild jag målar upp, men det är verkligheten för de människor i Japan som bor i den förbjudna. De har kanske gårdar med kossor och hästar som de måste lämna för att låta dessa gå en långsam död tillmötes. Herrelösa hundar och bufflar går runt på gatorna och söker mat. Städerna ligger öde. 


Jag är bara djupt skakad och ledsen över hur man i världen försöker gömma undan magnituden i denna katastrof. Man har t o m uppmätt radioaktivitet i mjölk och vatten i USA - inte farligt stora mängder (ännu) men tillräckligt för att oroa. Och med tanke på att man inte har situationen i Fukushima under kontroll och att reaktorerna där fortsätter att läcka med oförminskad styrka och kommer att göra det i minst ett halvår till kan man börja ana sig till att vi inte har sett slutet på denna olycka. Inte ens vi i skyddade Sverige.



Av Anna Drangel - 18 april 2011 07:47

Senaste informationen jag har hört ifrån Fukushima är att man pratar om att begrava reaktor 1 i cement. Någon av de andra reaktorerna vill man försöka återkoppla till ett nytt kylsystem som man planerar att bygga utanför det gamla. Detta skulle ta 6-9 månader. Under denna tid får vi alltså leva med att man kommer att behöva släppa ut tusentals tonvis med radioaktivt havsvatten rakt ut i Stilla Havet (the Pacific Ocean). Den som händelsevis skulle tro att allt är under kontroll misstar sig alltså grundligt. 


Det är många som skulle bli fattiga om sanningen kom ut om vad som egentligen händer i Fukushima, så vi får den bara utpytsad i små doser. Lite åt gången så att vi ska kunna smälta det ofattbara. Även om man väljer att cementera in reaktor 1 så kommer ändå havsvågor komma i kontakt med jorden och grundvattnet och fortsätta att sprida sig i decennier framöver. Vi ser alltså inget slut på spridningen av radioaktivitet om någon skulle tro det. 


Området runt Fukushima som kommer att bli obeboeligt på samma sätt som området runt Tjernobyl. Skillnaden är att Tjernobyl hade ca 50 000 invånare och här pratar vi om miljontals människor som aldrig kommer att kunna flytta tillbaka till det evakuerade området. Flera miljoner människor kommer alltså att behöva flytta permanent. Även områden som nu ligger långt utanför den evakuerade zonen kommer att vara obeboeliga för många många decennier - kanske hundratals år. Var ska dessa människor ta vägen? Japan är inte så stort som man kanske kan tro, det är bara drygt 20 mil brett. Det är endast 15 % av Japans yta som är odlad mark och denna mark är extremt viktig för landet. Tänk er nu att många av dessa marker ligger i den radioaktiva zonen och inte kommer att kunna brukas. Och när det gäller fisken så fiskar japanen mer än 100 ton fisk per år, men måste ändå importera en miljon per år.


Denna katastrof är lika stor som Tjernobyl om man mäter hur många människor som påverkas och det är ofattbart att kärnkraftsanhängare tillåts jämföra den farliga radioaktivitet denna katastrof alstrar med att äta många bananer... Sådana idiotiska uttalanden gör mig heligt förbannad!


Jag bifogar denna länk

http://japan.failedrobot.com/ 

för er alla att se hur radioaktiviteten ser ut på de olika orterna i Japan. För er informations skull. De värden ni ser på kartan är uttryckta i microsievert. Om man räknar med att 0,2 µSv är ett normalt intag per timmer så kommer du snart att inse vad vi har att göra med.


Inne runt Fukushima är värdena 197 µSv per timme. 985 gånger det normala. I ett ormåde nordost långt utanför evakueringszonen ligger värdet på 42 gånger över det normala. Hur länge ska de ligga på dessa höga nivåer? Flera decennier? Hundratals år? Jag tror inte folk i allmänhet fattar vidden av vad som händer i Japan just nu. Och de fattar heller inte hur det här kommer att påverka framtiden.





http://www.dailymail.co.uk/news/article-1377703/Radiation-levels-seawater-crippled-Fukushima-plant-jump-6-500-times-legal-limit-ahead-new-5-9-earthquake.html

Av Anna Drangel - 15 april 2011 23:05

Eftersom det är dåligt med nyheter om vad som händer i Japan fortsätter jag att lägga upp lite länkar från youtube till alla er som är intresserade över hur det går med kärnkraftskatastrofen;




Av Anna Drangel - 15 april 2011 09:26

Det verkar som om världen inte längre orkar höra om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Ändå pågår ett skrämmande räddningsarbete där för att hindra det hela att utvecklas till en ännu värre katastrof. Tepco måste hålla reaktorerna kylda, det kan ta upp till 10 år att kyla ner ett kärnkraftverk. Innan de har fått igång kylsystemen (vilket de räknar med att få i slutet av detta år) måste människor skickas in i reaktorerna för att sköta arbetet att hålla allt under kontroll. Dessa arbetare kan bara vara inne i reaktorerna 10-15 minuter innan de har fått i sig hela sin årsdos av radioaktivitet. 


Det första klippet nedan visar de stackars djur som blivit fast i det radioaktiva området.



Av Anna Drangel - 8 april 2011 11:40

Visste du att det kan ta 24 år att kyla ner ett kärnkraftverk?

Visste du att du normalt på ett år får i dig ca 2,8 millisievert radioaktivitet.

1 lungröntgen = 0,1 millisievert.


Du får alltså av "normal"  bakgrundstrålning i dig ca 2 lungröntgen i månaden eller ca 0,0003 millisievert/timme.


1 millisievert = 1000 microsievert. 


Ha det i åtanke när du tittar på klippet nedan från när två japanska journalister åker in med bil till det radioaktiva området Fukushima. 30 km från kärnkraftverket är det en strålning på 1,1 microsievert per timme. Skulle du bo här får du i dig en lungröntgen var femte dag. Om du gör om det till ett årsintag får du i dig 9,5 millisievert på ett år. Detta är i och för sig inga dödliga doser, men i längden ger det dig ökad risk för cancer. Det är vad någon som arbetar med långdistansflygningar får i sig på ett år.


Vid 20 km utanför Fukushima går värdena upp till 2,5 microsievert/timme. Ett normalt värde borde ligga på ca 0,32 microsievert/timme. Ungefär 1 lungröntgen varannan dag om du skulle bo där. 


Men nu kommer det läskiga. Vid 15 km ifrån kärnkraftsverket är det en strålning på 6,47 microsievert per timme, dvs 56 millisievert på ett år eller 360 lungröntgen per år. Här har vi alltså överskridit vad gränsvärdet är t o m för någon som arbetar i ett kärnkraftverk. 


Om du går fram till 9,44 på klippet så har teamet nått närmare Fukushima och här 1,8 km från kärnkraftsverket. Mätaren visar här 11,1 microsievert - 95 millisievert/år eller 720 lungröntgen per år. Här kommer ingen kunna bo på hundratals år.


Vid 11,16 in i klippet är radioaktiviteten uppe i 94,2 microsievert/timme (813 millisievert/år). Nästan 24 lungröntgen per dag. Du bör inte befinna dig i detta område mer än 2,5 timmar innan det börjar bli farligt för dig. 


Det jag undrar nu då är hur sjutton man ska hitta folk till att jobba för att hålla kärnkraftverket under kontroll så att det inte exploderar och hur man ska klara av att hålla det kylt det i ytterligare 24 år? Vilka stackars slavar/hjältar ska tvingas in i detta område? När man inte bör vistas där mer än 2,5 timmar?


Någon som  kan svara mig på det?


Av Anna Drangel - 5 april 2011 07:01

Jag har en konstig ovana som jag ogärna släpper. Det är att samla dagstidningar på hög och sedan när jag har sådär 30 tidningar, riva ut alla intressanta artiklar och åter samla dessa på hög för att i efterskott läsa dem. Det brukar bli en 50-60 artiklar. Min sambo tycker att jag är spritt språngande galen när jag står där och river ut sida efter sida ur tidningarna. Jag menar att det är det ultimata sättet att få i sig det mest intressanta. Man behöver inte idissla gamla nyheter som man redan läst på nätet.


Jag har skrivit om det förut, men det är faktiskt väldigt spännande att se hur t ex ekonomireportrar får rätt eller fel i sina förutspåelser för framtiden. Eller att i efterhand se hur man rapporterat om politik.


Det som jag nu fäste min uppmärksamhet vid när jag stod och bläddrade i gamla tidningar var en reklamtidning som föll ur en av dagstidningarna ungefär en vecka innan jordbävningskatastrofen i Japan. Reklammagasinet hette "Atomen" en bilaga från SKC (Svenskt Kärntekniskt Centrum). SKC stödjer forskning och utveckling i kärnteknik vid högskolor och universitet i Sverige.


Jag har bläddrat lite i denna bilaga "laddad med möjligheter". Man försöker locka ungdomar att utbilda sig inom kärnkraftsteknologi. Föreståndaren för Svenskt Kärntekniskt Centrum, Jan Blomgren, skriver i sin inledande spalt;


"I Sverige har diskussionen om nya kärnkraftverk tagit fart och branschen räknar med 5000 nya jobb de kommande tio åren. Samtidigt ökar Sverige sina satsningar rejält inom forskning om framtidens kärnkraft, där dagens avfall kan bli bränsle i nya typer av reaktorer. Vill du vara med på resan?"


För det första vill jag säga till Jan Blomgren att Nej, jag har ingen lust att vara med på denna resa! Ingen har tillfrågat mig och när svenska folket sist blev tillfrågat röstade vi för en avveckling av svensk kärnkraft. Men något har hänt sedan dess. Vi har helt ändrat kurs utan att någon berättat detta för oss. Det finns extremt mycket pengar att hämta i denna bransch och svenska politiker (efter att dem körde över Maud Olofsson) och svensk industri verkar redan ha omslutit sig i en lång kram. Vi ska storsatsa på mer kärnkraft i Sverige framöver.


I denna folder "Atomen" som alltså låg innesluten i DN, figurerar företag och universitet som; ABB, Scandpower, Areva, Uppsala universitet, Gävle universitet, Chalmers, Westinghouse, Siemens, Nova Högskolecentrum, Kungliga Tekniska Högskolan, Vattenfall, ÅF, Riskpilot, Infotiv, Studsvik, Fortum, Sovina, XDIN, IPL Skandinavien och Epsilon.


Snacka om att alla kärnkraftsmotståndare är "in for a fight" om man skulle välja att gå i klinch med denna bransch...


Under en annan spalt skriver man;


"Visste du att för att producera så mycket elenergi som en svensk behöver under sin livstid men hjälp av kärnkraft, blir resultatet bara en kaffekopp kärnavfall?"


Nejmen vad intressant! Säger ni det! Men drick då den där j-a koppen om den är så himla ofarligt då!


Omslagstjejen på magasinet heter Roberta Concilio Hansson och är forskare på härdsmältor. Hon berättar i magasinet hur hon forskar i att simulera härdsmältor på KTH.


"Det jag forskar på är egentligen högst osannolikt, men om det skulle hända skulle det få svåra konsekvenser. Därför finns det nog ingen bransvh som är så inriktad på säkerhet som kärnkraftssektorn."


Men hallå Roberta, nu har du ju en ypperlig chans att åka ner till Japan och studera dessa risker på nära håll. Varför nöja sig med ett labb på KTH?


Jag läser också hur Jan Blomgren skriver att man borde satsa på storskaliga lösningar för tredje världen när det gäller kärnkraft. Han säger;


"Frågan är inte om tredje världen kommer att bygga kärnkraft, utan när. Det är ett faktum att ett stort antal länder i Afrika efterfrågar kärnkraft."


Okej, det verkar alltså som att man även har bestämt sig för tredje världen. Storskaliga lösningar. Stora investeringar och mycket cash i sikte med andra ord.


En annan professor, Christian Ekberg, säger till tidningen Atomen angående att utnyttja utbränt kärnbränsle;


"Principen är egentligen enkel och energivinsten blir stor. Först tar man tillvara uran och plutonium. Även uran-238, en isotop vars energiskapande potential inte tas tillvara effektivt i dagens vanliga kärnkraftverk, kan utnyttjas. Därefter separerar man ut ett antal andra långlivade radioaktiva ämnen, som även dessa kan fungera som bränsle i vissa av de nya reaktorerna."


Ja, tjena. Det låter bra på pappret men jag har en känsla av att man vid en olycka kan få än värre konsekvenser vid återanvändning av plutonium och uran...


Nej ni, jag kommer att komma tillbaka till mitt motstånd mot kärnkraft om och om igen. (Helt enkelt återanvändning). Det spelar ingen roll om det avfall en människa gör av med på en livstid "bara är en kaffekopp", jag är i grund och botten mot denna energi för att jag vet hur farlig den kan bli. Det spelar ingen roll hur man försöker tuta i mig hur ofarlig den är och hur osannolikt olika händelser är - jag köper det inte. 


Det är en sak att fasa ut kärnkraften. Det är en annan sak att fasa in den som man nu gör i Sverige. Tyskarna är mycket med miljömedvetna än Sverige och har redan dragit i handbromsen. Men i Sverige sitter vi stillatigande och ser på när kärnkraftslobbyn kör över oss med ena galna argumentet efter det andra. Att man sedan i magasinet lockar med att "svenska doktorander som antas till det nya svensk-franska forskningsprojektet, kommer att få tillbringa tre av fyra år av sin utbildningstid i Provence i södra Frankrike."


Hörrni, det ger jag blanka f-n i.




Av Anna Drangel - 3 april 2011 10:25

Över 1000 millisievert per timme uppmätt i vattnet som förorenats av reaktorerna 2 och 3 i Fukushima. Detta vatten läcker ner i grundvattnet och havet. Om man tänker sig att du får i dig ungefär 1-3 millisievert/år kan du ju tänka dig hur mycket 1000 milliesivert/timme är. 


Man skulle kunna säga att detta är en motsvarighet till BP-olyckan i den mexikanska gulfen. Det kommer att fortsätta läcka vatten ut i grundvattnet och havet i flera veckor, kanske månader och år - om man överhuvudtaget kommer att kunna täta läckan. Detta kommer självklart att påverka djurlivet i havet och människorna som bor i Japan.


Vi har alltså redan nu en olycka som många experter menar är större än Tjernobyl. I Tjernobyl hade vi en reaktor som exploderade/brann. Det tog myndigheterna 2  veckor att få situationen någorlunda under kontroll. Vi är nu inne på den tredje veckan när det gäller Fukushima och fortfarande syns ingen lösning i sikte.


Lägg till det 10 000 stycken 2,4 meter långa utbrända bränslestavar i reaktor 2. Jag mår nästan illa när jag bara hör talas om det!


Folk verkar inte fatta att detta är så mycket mer allvarligt än vad vi kan fatta och ta in. Jag vill inte vara en domedagsprofet, men måste ändå säga att det vi nu ser är kanske slutet på stora delar av nordöstra Japan. 


När grundvattnet fortsätter att påverkas och när havet utanför kärnkraftverket fortsätter få höjda värden kan ni ju räkna ut vad som väntar. Ingen kommer att kunna dricka vattnet. Och när grundvattnet tas upp i näringskedjan kan vi ju bara tänka oss hur det kommer att bli framöver...



Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards