Var på 40års-fest i helgen. Ute i skärgården. Tog båten från Trinntorp i Tyresö ut till Aspö. En timme och 50 minuter. Att få åka runt med båt i skärgården är underbart. Kobbar och skär gör mig lycklig. Skärgården är så exotisk. Finns det något bättre än att kisande titta ut över en fjärd i motsljus. Stod uppe på däck med en öl i ena handen och njöt av det blänkande havet och dom ljumma vindarna. Efter att ha blivit avsläppt på Aspö-bryggan och konkat min tunga väska och gitarr hittade jag tillslut festsällskapet nere vid vattnet. Dom hade redan hunnit dricka lite rom och var på väg att doppa sig i de 20-gradiga vattnet. Efter en god middag och några glas rött var det bara att åter njuta av naturens skönhet. Röda och orangea kineslyktor hängde i de små tallträden och stearinljusen fladdrade på långbordet. Vilken kväll att minnas!

Läser igen om flickan Natascha Kampusch som varit instängd i ett litet rum mörkt rum i åtta år. Det blev hon som förskjöt sina föräldrar och inte tvärtom. I den lilla "smörjgropen" där hon bott i åtta år var takhöjden inte mer än 1.60 och det fanns inte dagsljus. Bara det är ju så fruktansvärt att jag knappt kan fortsätta läsa. Det denna tjej har varit med om är ju att jämföra med offrena i koncentrationsläger under andra världskriget. Om man sen lägger till vad hennes föräldrar gått igenom så är detta en sån tragisk historia att den är svår att ta in.Tänk dig att som mamma skiljas åt med din dotter i vredesmod för att sedan inte få se henne på åtta år - och då vill dottern inte längre träffa dig och pappan har under alla dessa år trott att det var du som mördat din dotter... Denna tjej kommer ju förmodligen inte klara av livet utanför. Hon är väl för all framtid psykiskt skadad. Dessutom har hon näringsbrister i kroppen och har inte fått tillräckligt med solljus. Hur hennes kropp ser ut efter att ha fått gå lite böjd under alla år kan man ju bara gissa sig till!!!Nej, den här historien är bara så grym och jag hoppas att mannen som höll henne fånge brinner långsamt i helvetet.