Läser I DN om hur man i Gällivare gått man ur huse för att visa sin avsky mot våldet. Det är ju fint. Det är jättebra. Frågan är bara om det hjälper.

Vi läser om alla di möjliga hemskheter man kan tänka sig i tidningarna. Det är Engla, Arbogamordet, Carolin Stenvall eller Hagamannen. För att inte prata om alla som misshandlas av sina nära och kära.

De som utfört dessa hemska dåd finns mitt ibland oss. Vi ser inte alltid vem som bär på de mörka hemligheterna. De finns bland familjer och vänner. Bland arbetskamrater och på universiteten. De jobbar med oss, fikar med oss och skrattar med oss. De kanske till och med är dom som går runt på stan för att stoppa våldet som bär på dessa mörka hemligheter...

Hur ska vi bekämpa våldet, när våldet finns inom oss? 

Vi vill så gärna hitta yttre förklaringar till varför brott finns. Vi vill bekämpa brott som om de vore brandhärdar. Vi glömmer all självrannsakan. Hur mycket skuld bär du och jag inom oss för våldet och kriserna i vårt samhälle? De flesta vill skilja på gott och ont som om det vore svart eller vitt. Men nästan alla glömmer att vårat samhälle i det mesta är grått. Det är så lätt att ställa ut allt till ytterligheter. Som om det vore en kamp mellan onskan och godheten.

Ska förresten läsa en bok som jag blev mycket nyfiken på. Författaren heter Fausta Marianovic och överlevde kriget i Bosnien. Hon har skrivit en bok som heter "Sista kulan spara jag åt grannen" och som handlar om krigets mekanismer. Hon menar att extrem nationalism, hat och rädsla kan uppstå överallt. Jag tror henne. 

När jag skriver att vi kanske alla bär en del av skulden för mycket elände, menar jag att vissa känslor kanske finns som embryon inom oss. Vissa går omkring och bär på förträngt hat, som bara väntar på att få bubbla upp. Andra känner sig ständigt missförstådda och missanpassade. Vissa människors girighet blommar upp i tider som ger näring åt sådant beteende - se exempelvis på finanskrisens underliggande mekanismer. Och när det gäller vårat behov av att ta för oss - se hur vi överkonsumerar.

Allas vår egocentriska livsstil som vi inte gärna släpper ifrån oss. Eller heder? Hur långt ska det drivas innan vi börjar slåss för saken? Eller mördar? Allt faktorer finns inom oss. Mer eller mindre.

Jag tror att det är viktigt med självrannsakan. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

skriver man på Dagens Industris ledarsida den 24 mars 2012.    Det beror ju på tänker jag. Om man tittar ur ett globalt perspektiv så är det ju välkänt att företag flyttar sin verksamhet till sk låglöneländer. Där de anställda har dålig arbetsmil...

Det har snart gått ett år sedan den fruktansvärda naturkatastrofen i Japan. Skadorna efter tsunamin kommer att vara kännbara för lång framtid. I Fukushima kommer skadorna efter härdsmältan i kärnkraftverket Daichi vara kännbara flera generationer fra...

Tycker det är lite konstigt att man inte har mer har uppmärksammat att man ska bygga ett kärnkraftverk i norra FInland inte mer än 20 mil från den svenska gränsen. Det läskiga i den här historien är att svenska staten är med och lånar ut pengar till ...

enligt senaste nyhetssändningen. Och det är nog tur det, för de nissarna de har presenterat istället för Juholt går ju helt bort. Jag tänker inte gå in på varför jag tycker det, men de föreslagna kandidaterna är som att hålla upp 8 svartvita foton - ...

Det är många som undrar hur en olycka av den här kalibern ska kunna inträffa på ett modernt skepp i totalt lugnt väder. Kaptenen är anhållen, men menar att det inte synts något grund på "kartan" (dvs GPS:en). Även om anledningen till olyckan inte är ...