Idag skriver Torbjörn Tännsjö om dilemmat om vem som ska bestämma när man ska avsluta någons lidande. Dvs någon som är utom räddning, någon som är på väg att dö. Han frågar sig om en läkare ska få påskyndna någons död genom medicinering: I den gråzon, då det är rimligt att ifrågasätta om ett barn räddas till ett liv värt att uppleva eller ej, bör föräldrarna ha beslutsrätten. Frågan om vården bör avbrytas är inte medicinsk (DN 12/3-09).

Jag anser precis tvärtom att det är en medicinsk fråga om vård ska avbrytas för någon som lider. Precis lika mycket som en läkare avgör om vård ska fortsätta. Det är deras jobb att avgöra om liv och död på sjukhuset. Där måste vi känna att deras kunskap får vara det som ska vara vägledande.

Det kan väl inte vara så att föräldrar och anhöriga är mer kunniga på hur någon påverkas av exempelvis en trafikolycka? Dessutom ska man ju inte i onödan utsätta någon för onödigt lidande, bara för att föräldrar inte klarar av att ta det beslutet.

Jag gör ett exempel;Se framför er en kvinna som kommer in på veterinärakuten med sin påkörda hund. Läkaren bedömer att hundens liv inte går att rädda. Det är utom räddning för kvinnans ögonsten till lurvgulle. Veterinären säger till kvinnan; Det mest barmhärtiga för lilla Linus (som hunden heter) vore att han får en spruta så att han somnar in. Kvinnan som är helt hysterisk - detta är hennes bästa vän i livet. Hon skriker rakt ut. Vårdpersonal kommer ut och försöker lugna henne. Hon vaggar Linus i famnen och vill inte att han ska dödas. Hon älskar honom och tror att Gud ska hjälpa honom att återfå livet. Hon har lagt sitt kors på Linus mage. Linus ena ben hänger halvt avslitnet och han har ett djupt sår i nacken. Om man inte gör något kanske det dröjer några timmar innan han avlider av sina svåra skador.

De flesta skulle nog anse att det bästa för den stackars hunden vore om han fick somna in nu. Tillslut släpper Linus matte honom och dom tar in honom på operationsbänken för att ge honom en lugnande spruta. Vad dom då gör är att ge Linus en sån stor dos narkos att han somnar in. Dom ger honom till och med en dubbel dos för att vara på säkra sidan. Det är ju inte idé att chansa att dosen inte ska verka. Linus somnar in på 45 sekunder. 

Linus matte mår dåligt, men inser sedan i efterhand att beslutet som togs, efter att dom övertalat henne - var det bästa. De skulle aldrig kunna rädda Linus och nu fick han ivarje fall slippa ett fruktansvärt lidande de sista timmarna.

Ja, vad tycker du? Varför skulle inte detta exempel kunna appliceras på en människa? Är det någon naturlag som säger att vi alltid ska vara så mycket mer barmhärtiga mot våra husdjur? Låta dom slippa lidande i onödan?

Dessutom kan det ju finnas föräldrar som är lite (ursäkta uttrycket) koko av det faktum att deras barn eller anhöriga håller på att dö. Är det då verkligen dom som ska stå för det medicinska beslutet att förlänga någons lidande. Och vad spelar det för roll om läkaren eller sköterskan (som i det akutella fallet med som det skrivts om i media) ger ett barn, vars liv ändå ska avslutas, en för hög dos. Jag menar död som död. Hur skulle det se ut om viltvårdare som åker runt och skjuter påkörda rådjur bara få använda en kula när dom skjuter. Och råker dom missa - bad luck... Är det inte bäst att vara säker på att människan djuret verkligen avlider???

Tycker vissa saker är så självklara. Det måste vara något fel på mig. Jag fattar inte vad folk håller på med...

Dessutom - är det försvarbart att någon som ligger med livsuppehållande åtgärder - som verkligen är utom räddning, verkligen ska få ta upp den vårdplatsen, när det kanske finns någon som är "inom" räddning som skulle kunna få den och ha chans att överleva?  Nu menar inte jag att man ska låta Agda somna in "snabbare" bara för att hon är lite seg och inte vill dö. Eller någon som ligger i respirator och kan överleva i flera år. Nej, självklart inte. Men om någon verkligen lider och det är helt uppenbart att dessa livsuppehållande metoderna är verkningslösa? Det måste ju vara vården som avgör detta - självklart i samspråk med anhöriga i den mån det går.

Visserligen - om staten skär ner ytterligare på välfärdsapparaten kanske vi med för lösa riktlinjer - hamnar i ett läge där man dödar människor som tar upp vårdplatser för att skapa utrymme för nya döingar. Nej, jag tror att de människor som jobbar i team på sjukhus - tillsammans är fullt kapabla till att ta dessa etiska och moraliska beslut. Det är ju deras jobb. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

skriver man på Dagens Industris ledarsida den 24 mars 2012.    Det beror ju på tänker jag. Om man tittar ur ett globalt perspektiv så är det ju välkänt att företag flyttar sin verksamhet till sk låglöneländer. Där de anställda har dålig arbetsmil...

Det har snart gått ett år sedan den fruktansvärda naturkatastrofen i Japan. Skadorna efter tsunamin kommer att vara kännbara för lång framtid. I Fukushima kommer skadorna efter härdsmältan i kärnkraftverket Daichi vara kännbara flera generationer fra...

Tycker det är lite konstigt att man inte har mer har uppmärksammat att man ska bygga ett kärnkraftverk i norra FInland inte mer än 20 mil från den svenska gränsen. Det läskiga i den här historien är att svenska staten är med och lånar ut pengar till ...

enligt senaste nyhetssändningen. Och det är nog tur det, för de nissarna de har presenterat istället för Juholt går ju helt bort. Jag tänker inte gå in på varför jag tycker det, men de föreslagna kandidaterna är som att hålla upp 8 svartvita foton - ...

Det är många som undrar hur en olycka av den här kalibern ska kunna inträffa på ett modernt skepp i totalt lugnt väder. Kaptenen är anhållen, men menar att det inte synts något grund på "kartan" (dvs GPS:en). Även om anledningen till olyckan inte är ...