Lyssnade på söndagens predikan idag på P1. Eller lyssnade och lyssnade - radion stod på. Ett mässande från en predikant hördes. Ni vet det där när prästen pratsjunger och församlingen eller kören svarar. Typ; "Gud är oss allsmäktig". Prästen ligger på samma ton på "Gud är oss alls"... på "mä"ktig går han ner en ters, för att åter gå upp på samma ton på"ktig". Detta försigår sedan i en kvart eller så. Ämnet som avhandlas är i stort sett alltid att Gud är störst och bäst och Jesus kommer på andra plats och att vi människor ska vara barmhärtiga.

Är detta vad Göran Hägglund kallar verklighetens folk undrar jag? Jag tycker snarare det är ett annorlunda folk. Jag har skrivit en liten vers kan läsas av en av verklighetens apostlar - dvs prästerna ute i landet (gärna frikyrkopräster).

Vi är ett utvalt folk (gå upp och ner på folk). 

Verklighetens folk

Vi är Jesus barn

Vi är bäääst

Vi gillar inte Stockholm

Inte heller Götet

Inte heller Malmö

Det är ett orätt folk

Vi är verkligheten

Vi är Guds utvalda

Dumma stockholmare

Speciellt kultureliten

Vi vet vad som är bäst

Kom inte här och tyck till

Vi gör som vi vill

Vi är bäääst

Våra kvinnor vill vara hemma

Ta hand om de små barnen

Vi män är Guds utvalda

Dumma feminister

Vi är det utvalda folket

Verklighetens folk

Vi gör som vi vill

Ej statliga pekpinnar

Bara Guds pekpinnar

Ska få styra oss

Vi är verklighetens folk

Vi är verkligheten