Drömde att jag var förflyttad bakåt i historien. Jag stod på en stor utegård. Det stank av avföring och folk var klädda i trasor. Jag hade en liten bebis i famnen som jag hade försökte klä varm i trasor. Jag hade lagt henne på en bänk medan jag skulle tvätta.

Det var ett ståtligt stenhus som omgärdade gården. I ena hörnet låg toaletten. Eller toalett var väl att ta i. Det fanns ingen ordentlig dörr och inget tak. När man satt därinne kunde folk se in där från husets högre våningar. Jag drog mig för att gå dit. Medan jag tvättade sjöng jag högt för mig själv. Jag var lycklig.

I fortsättningen av drömmen var jag en fin flicka. Jag hade en långklänning på mig och gick uppför en svängd trappa var på väg in i samma hus utifrån. Vid min sida följde en man. Vi bar på gevär. Vi skulle in på gården och skjuta prick mot en tavla. När jag gick förbi den andra kvinnan som stod på gården neg hon. Någon sa mitt namn och jag hette tydligen Hübinette i efternamn. Jag ägde huset, men jag var inte lycklig.