Direktlänk till inlägg 8 januari 2010

Avregleringen av elmarknaden och Vattenfalls monopol ger oss konsumenter högre elpriser

Av Anna Drangel - 8 januari 2010 12:25

Nu när elpriserna rusar i höjden är det inte att man undrar över elmarknaden i stort. Hur sätts egentligen priserna på vår el i Sverige? Sedan avregleringen av elmarknaden känns det som om utvecklingen snarare går mot en verklighet där man försöker hålla på el någonstans, för att göra elen dyrare någon annanstans. Om ni sett dokumentären om Enron som gått på TV4 Fakta så vet ni vad jag menar.

Elmäklarna som gjorde pengar på att skyffla el mellan delstaterna i USA jublade t ex när det brann i Los Angeles. Det innebar att priserna på elmarknaden sköt i höjden och kunderna fick betala mycket mer. Dvs - de själva tjänade mer pengar i fickan.

Det verkar som om de flesta svenska elproducenter trott att vi i Sverige skulle ha haft ett elöverskott här i Sverige och att man genom elhandel över gränserna därför skulle kunna höja priserna till Europa nivå. De sa i varje fall Peter Wigert, vd på Telge Kraft till Veckans Affärer (26/2-09). Som oberoende aktör på elmarknaden har Telge Kraft och Telge Energi framfört att marknaden fungerar bristfälligt.

Elhandeln fungerar alltså numera genom en elbörs (sk Nordpool) i Oslo och priserna sätts dag för dag, precis som om det vore aktier man handlade med.

Detta att sätta priset utifrån marknadens efterfråga, anser säkert de ivrigaste förespråkarna av avregleringar som utmärkt. Men det drabbar oss kunder i allra högsta grad.

Elköparen måste konsumera elen så fort som den köps och kan inte spara "billig" el. Elproducenterna (Vattenfall, Eon, Fortum och Statkraft) kan däremot spara på sin elproduktion för att säja el när priset är som högst. "Genom att bestämma utbudet utifrån de olika energislagen kan de bibehålla en hög prisnivå och optimera sina intäkter" står att läsa i artikeln i Veckans Affärer.

Ur artikeln "Här styr Vattenfall de svenska elpriserna" (Veckans Affärer 26/2-09)

VATTENFALL ÄGER MÅNGA regionala och lokala eldistributörer runtom i landet. Bolaget sitter således på många stolar samtidigt. Ett faktum som också innebär att Vattenfall har bättre tillgång till information än någon annan. Informationsutbytet i branschen har också starka historiska band. Före avregleringen på 1990-talet satt alla stora kraftproducenter i den så kallade Samkörningsnämnden där man gjorde upp om hur olika kraftverk skulle samköras för att få produktionsapparaten så effektiv utnyttjad som möjligt.
”På den tiden var vi alla inriktade på att leverera så billig el som möjligt till kunderna”, säger en pensionerad Vattenfallsingenjör som jobbat större delen av sitt liv för Vattenfallsverket.
”Numera är filosofin vinstmaximering som innebär att elen ska säljas så dyrt som möjligt. Efter avregleringen har det blivit kaos med det mesta. Företaget mår bra på kundernas bekostnad, och det är inte konstigt att missnöjet bland Sveriges elkonsumenter växer när alla kan se vilka vinster som Vattenfall tar hem.”

”Syftet med elmarknadsreformen var att införa konkurrens och öka valfriheten för

konsumenterna”.

Källa: Energimyndigheten (2001), Elmarknaden 2001, s.2

Var det även syftet att konsumenterna skulle få betala en ökad kostnad för sin el också?

Detta är axplock hämtat ur en c-uppsats av Anna Johansson vid den nationalekonomiska fakulteten 2002.

"Den starka koncentrationen som fanns och finns på den svenska producentsidan är ett tydligt hot mot kostnadseffektivitet. Detta uppmärksammades redan i förearbetena till avregleringen i bl.a Bergman, (1994). Risken var att framförallt Vattenfall skulle utnyttja sin starka marknadsposition för att kunna snedvrida prissättningen på marknaden."

Är det detta som händer just nu?

"Inför avregleringen skulle träda i kraft i början av 1996, fanns stora förhoppningar om kraftiga prissänkningar. Främst grundade sig dessa förhoppningar på den utveckling som skett då den norska elmarknaden avreglerades 1991, då priset strax efter avregleringen sjönk med 30 %108.

Så blev inte fallet, istället steg priserna ganska kraftigt i början av 1996 och röster höjdes om att avregleringen misslyckats. Orsaken till höjningen var att det under perioden var ovanligt liten tillströmning till vattenkraftsverken, varför produktionsanläggningar med högre kostnader tvingades användas för att klara tillfredställa efterfrågan. När tillströmningen sedan ökade sjönk också priset. "

Man kan undra om de stora aktörerna med flit skapar brist på energi just vid de tidpunkter vi vanliga konsumenter behöver det som mest. Detta innebär ju att priserna kan skjuta i höjden...

"Den för konsumenterna gynnsamma prisutvecklingar som pågick under hela 80-talet kan till viss del förklaras med att det rådde överkapacitet i kärnkraftverken. Men de fallande reala priserna var ingen tillfällig tendens. Mellan 1950 och 1980 föll det reala elpriset exklusive skatt för hushåll med en genomsnittlig årskonsumtion på 10 MWh/år tämligen konstant, från

94 öre per kWh 1950 till 56 öre per kWh 1980. Det är med tanke på detta ganska

anmärkningsvärt att elpriset från 1990 och framåt i reala termer. Den första kraftiga

uppgången skedde runt 1990. Detta var ungefär samtidigt med att Vattenfall omvandlades till aktiebolag."

Visserligen är flera av våra kärnkraftverk avstängda just nu, men är det inte konstigt att ett överskott på den svenska elmarknaden inte ska kunna gynna just oss svenskar?

"Några varningssignaler bör dock utlysas avseende marknadsstrukturförändringarna.

Koncentrationen har tenderat till att öka på den svenska elmarknaden, genom de senaste årens sammanslagningar och flera fusioner. Antalet aktörer har således minskat både inom den svenska elproduktionen och bland elhandelsföretagen, men något mer omfattande på elhandelssidan än på nätsidan. Det finns därför en risk för att några få aktörer till viss del kommer att kunna styra utvecklingen på elmarknaden. Elproduktionen är tämligen koncentrerad, med stora marknadsandelar för i synnerhet ett fåtal stora företag som Vattenfall, Sydkraft och Fortum Kraft. Elmarknaden närmar sig allt mer en oligopolmarknad, som gör att priserna ges möjlighet att stiga.

Man kan även säga att en form av prisdiskriminering har utvecklats på elmarknaden efter avregleringen. Genom att flera företag säljer till olika priser beroende på volymen. "

Är det detta Peter Wigert från Telge El pratar om i artikeln med Veckans Affärer?

Detta är ett itdrag ir ett anförande av generaldirektör Claes Norgren på Svensk Energis

Elmarknadsdagar den 6 november 2003

"Konkurrensverket är inte en prisreglerande myndighet. Vi varken kan eller

ska normalt tycka något om företagens marginaler eller prisnivåer.

Däremot är det naturligt för oss att följa med i hur prisbildningen på

elmarknaden utvecklas. Höga priser kan ofta vara ett tecken på bristande

konkurrens.

Här har Konkurrensverket kunnat notera att priserna mellan olika typer av

elkontrakt för konsumenter varierat kraftigt under 2002 och 2003. Typiskt

sett steg priserna på nya bundna kontrakt snabbt när spotpriserna steg till

följd av vattenkraftsbristen. Priserna på s k tillsvidarekontrakt följde efter

med eftersläpning. När sedan spotpriserna sjönk och de nya bundna

priserna med dem släpade priserna på tillsvidarekontrakt efter. Det är här

viktigt att priserna gentemot konsument fungerar väl och på ett rimligt sätt

anpassar sig till marknadsförhållanden, alldeles oberoende av typ av

kontrakt. Det finns ett kommunikationsproblem mellan säljare och

konsumenter vad gäller innehållet av tillsvidarepriser, avtalade priser som

följer börsen och bundna priser för längre eller kortare tid. Här krävs

tydlighet från säljarnas sida. Man måste klart få veta vilken typ av avtal

man ingår! Vet man inte det så är det svårt att hävda att valfriheten

fungerar.

Den svenska elmarknaden är koncentrerad. På produktionssidan står tre

företag för 90 procent av produktionen och på elhandelssidan står samma

tre företag med till sig knutna företag för ca 70 procent av elhandeln

(Vattenfall, Sydkraft och Fortum). En så hög koncentrationsgrad riskerar

att påverka konkurrenssituationen på marknaden. Om det finns sådana

brister återspeglas detta i prisbildningen på marknaden i form av en för

hög prisnivå.

En marknad där det endast finns ett fåtal aktörer gör det typiskt sett lättare

att direkt eller indirekt samordna sig för att uppnå en företagsekonomiskt

sett mer fördelaktig prisnivå. En stark koncentration kan därför medföra

bl.a att risken ökar för medvetna produktionsneddragningar i syfte att

hålla upp priserna. Här befinner sig naturligtvis både företag och hushåll i

underläge såsom främst pristagare med ett kortsiktigt oundvikligt behov

av produkten el. "

Summa summarum. Det är tydligt att elmarknaden inte fungerar helt tillfredsställande. Konsumenter ges inte tillräckligt med information för hur man ska veta vilket typ av avtal man har med sin elproducent. Desstuom finns det som sagt, med den starka koncentrationen med få aktörer (som Peter Wigert är inne på), utrymme att se över om det inte försigår risk för medvetna produktionsneddragningar i syfte att hålla upp priserna.

Jag tycker det är dags att göra en ordentlig sammanfattning av detta hur avregleringen i Sverige verkligen fungerat. Vi vill verkligen inte ha det som i USA där den hemska dokumentären Enron, beskrev giriga elmäklare. Tänk om vi redan är där?

Allmänt

Dela

filip

24 maj 2010 23:00

Tack så mycket! du hjälpte precis en 14-åring att få igång tankarna, inspireras. Bra resonemang!

Anna

26 maj 2010 07:24

Det var kul att höra!

Klart att lägre löner ger fler unga jobb...

Kommentarer (0)

Av Anna Drangel - 28 mars 2012 11:38

skriver man på Dagens Industris ledarsida den 24 mars 2012. Det beror ju på tänker jag. Om man tittar ur ett globalt perspektiv så är det ju välkänt att företag flyttar sin verksamhet till sk låglöneländer. Där de anställda har dålig arbetsmil...

Ett år efter Fukushima

Kommentarer (0)

Av Anna Drangel - 3 mars 2012 11:00

Det har snart gått ett år sedan den fruktansvärda naturkatastrofen i Japan. Skadorna efter tsunamin kommer att vara kännbara för lång framtid. I Fukushima kommer skadorna efter härdsmältan i kärnkraftverket Daichi vara kännbara flera generationer fra...

Kärnkraftverket i Finland

Kommentarer (1)

Av Anna Drangel - 24 januari 2012 09:30

Tycker det är lite konstigt att man inte har mer har uppmärksammat att man ska bygga ett kärnkraftverk i norra FInland inte mer än 20 mil från den svenska gränsen. Det läskiga i den här historien är att svenska staten är med och lånar ut pengar till ...

Juholt sitter kvar

Kommentarer (0)

Av Anna Drangel - 20 januari 2012 16:59

enligt senaste nyhetssändningen. Och det är nog tur det, för de nissarna de har presenterat istället för Juholt går ju helt bort. Jag tänker inte gå in på varför jag tycker det, men de föreslagna kandidaterna är som att hålla upp 8 svartvita foton - ...

Fartygsolyckan utanför Italien

Kommentarer (1)

Av Anna Drangel - 15 januari 2012 09:49

Det är många som undrar hur en olycka av den här kalibern ska kunna inträffa på ett modernt skepp i totalt lugnt väder. Kaptenen är anhållen, men menar att det inte synts något grund på "kartan" (dvs GPS:en). Även om anledningen till olyckan inte är ...