Det är söndag. Jag trodde stormen skulle dra in i natt, men nu verkar den komma i eftermiddag/kväll istället. Än så länge ger vinden bara stötvis ifrån sig små byar som får spadarna och stegen på kortsidan av huset att slå mot väggen. Bom, bom, bom låter det. Värre blir det nog ikväll. Då lär naturens makter slå på den stora trumman.Har precis kommit hem från Kanarieöarna, närmare bestämt Lanzarote. Det stormade lite där också i torsdags. Palmernas långa, hårda blad stod som borstar rakt ut. Dom såg ut som konstiga hårdrocksfigurer som rockade i motvind, medan havet brusade. Låga mörka moln gled snabbt förbi ön, men det kom bara några få droppar regn. Bara ett torrt saltigt blåsande över den svartkolnade vulkanön. Hemresan till Arlanda kan tydligast beskrivas som ett inferno-light. Barnfamiljer fäktades med sina barn, vällingflaskor, barnmatsburkar, blöjor och Bamsetidningar. DN låg i stora drivor mellan sätena och tomma öl- och läskburkar rullade utmed mittgången. Flygvärdinnorna klev artigt över sovande passagerares utstickande fötter och med hängande leenden delade de ut mat och drinkar. Mot slutet av resan hade deras vackra Diorunderlagskrämer börjat rinna och kladda som på glassar. Resan kröntes av lite mysig turbulens och en total kakafoni av skrikande barn och förtvivlade, tröstande föräldrar. Det var nästan vackert. Som ett modernt musikstycke av någon experminenttonsättare. Ena stunden skrek lilltjejen bredvid mig så jag trodde mitt örat skulle spricka. Hon tystnade en liten stund bara för att barnet tre rader fram skulle ta över och skrika lite högre i en annan tonart. Sådär fortsatte det unde hela inflygningen mot Arlande. Tillslut kunde jag inte hålla mig för skratt. Så där satt jag med min rom och cola och skrattade så jag skakade. Kanske var det någon form av chockreaktion. Hursomhelst kändes det bra.Nu ska jag gå ut och förtöja huset vid berget så att det inte blåser bort.

Det är stilla utanför fönstret. Folk håller sig inne. Som om det rådde någon sorts utegångsförbud utfärdad av den Reinfeldska regeringen. Jo det är en "sån" dag. En bakis och skakisdag. Folk ligger därinne på sina slafar och fiser och rapar och sover ruset och benkramperna av sig. ***Det är så stilla att djuren har vågat sig fram. Jag har sett två vråkar flyga över huset, en räv springa över gräsmattan och småfåglarna har hittat tillbaka till fågelbordet. Dom stackarna fick nog inte sova så mycket inatt. Först rådde värsta raketbeskjutningen med kulregn och minor i en fin cocktail. Sedan kom hällregn och kuling på det som en fin avrundning på festen. Jag gav dom lite extra nötter i morse som plåster på såren. ***Ett gäng unghjortar klev också förbi bakom huset när jag stod och diskade. Sex stycken närmare bestämt - på rad. Som om dom gick genom ett minfält och inte ville riskera att någon i gruppen skulle trampa snett. ****På radion är det gudstjänst när jag slår på P1. Idag var det verkligen ingen hit att lyssna på gudstjänsten.(Inte för jag skulle vilja påstå att det brukar vara det men det händer att radion står på). En kvinnlig präst med väldigt pipig och gnällig röst predikar. Orden flyger in i ena örat på mig och ut ur andra snabbare än en ängel på speed. Vissa predikare har helt enkelt inte "gåvan". Prästkvinnan hade tyvärr också bestämt sig för att hon kunde sjunga. Hon gnällde fram någon sorts skitnödig solosång i ackompanjemang från en stackars kör som säkert inte vågade säga till henne att hon inte kan sjunga, hon är ju prästen för faan! Kan man inte få kräva lite bättre självkritik från en prälle som ska ha konsert för hela svenska folket på nyårsdagen som redan i grunden innehåller ett mått av illamående? Det är ju inte bloggar hon gör. Herregud, då kan väl SR istället bara knappa in på Myspace och låta vem som helst få sjunga rakt ut i etern. ****Det är kanske det man satsa på om man vill stå på scen. Bli präst. Så när man ändå har publiken där kan man ju börja testa sina oprövade talanger som stand-up komiker och rocksångerska. Vem bryr sig om man är värdelös? Publiken lär ju inte direkt bua ut en. Dom lär ju fromt sitta kvar.