Ulrika Schenström hade druckit över en flaska vin... En katastrof för rikets säkerhet... Hur kunde hon...? Hur bara kunde hon...? Hela ansvaret för Sveriges väl och ve vilade ju på hennes axlar! Tänk när DET DÄR samtalet kommer till henne:

Ulrikas mobil ringer från innefacket på hennes lilla svarta kostymjacka som hon hängt av sig på stolen på den lilla kvartersrestaurangen hon så ofta besöker. Hon famlar länge, ramlar till några gånger innan hon slutligen får ut mobilen ur den trånga fickan. Hon sitter på golvet på krogen.

En myndig röst frågar:

- Hallo. Is this Ulrika Schenström?

- Yes Box Halleluja moment Ulrika speaking... singing... whatever you want!!!

-Ulrika, we have a very important message. Sweden is just beeing invaded by angry farmers from the former republic of Yugaslavia. They have just got off the ferry. They carry weapons of massdestruction...

Paus.

- We are not afraid! Let them come.... fuckers YEEEEEAAAHHH. (Skrål och slammer i bakgrunden).

- Hallo. Is this Ulrika Schenström, secretary to the prime minister Frederick Reinfelt?

Med förställd bebisröst.

- Yes I'm heeeere...

- Are you drunk?

- Yes... I'm pissed as a doornail... whatever it's called... Hallo... Hallo...

Klick...

Tänk... vi kunde ju alla ha strukit med. Bara för hon har mage att hälla i sig en flaska rödtjut och hålla på att pussa (usch) på reportrar på det där sättet... (dubbelusch!)

Men oj oj oj vad trött jag blir på denna "storm i ett vattenglas"... eller "storm i ett vinglas" som någon uttryckte det i Studio 1 i P1 igår. Hela debatten är så "sverige".

Inte fan gick det sämre för Churchill att styra landet för att han var lite glad i hatten! Han lyckades till och med göra det under en så allvarlig period som andra världskriget.