Vi läser nu dagligen om den stigande inflationen. Råvarupriser ökar stadigt och matpriserna följer samma väg. Riksbanken överväger att höja räntan ytterligare och riskerar att sätta många barnfamiljer med höga matutgifter och höga huslån i kläm.

När inflationen skapar rädda människor och företag som inte vågar investera, som inte har råd att handla och ser en mörk framtid framför sig, ja, då går produktionen i dvala och arbetslösheten ökar. Det är då vi talar om en "stagflation". Dvs både ekonomisk stagnation (hög arbetslöshet - låg produktion) och hög inflation.

Ordet stagflation dyker upp lite varstans just nu. Få har ett bra svar på hur man bäst tacklar en stagflation om den skulle dyka upp.

När jag var yngre fanns en serie som handlade om två figurer som hette "Spara och Slösa". Dessa figurer stod för å ena sidan hög konsumtion och ett ändlöst liv i nöjen, medan den andra Spara, stod för återhållsamhet och duktighet.

Tänker på hur det gick för dessa två under 70-talet när Spara som snabbt betalade av sina lån på huset. Istället för att konsumera, betalade hon snabbt av sina skulder. Det ska man ju göra om man är hederlig.  Slösa däremot betalade bara räntorna och struntade i amorteringar. Med tanke på inflationen kom Slösa ut som en vinnare, medan Spara satt där med lång näsa... När Slösa sålde sitt hus för det dubbla skrattade hon gott. Hon hade både fått ett hus trots sina stora lån och hade dessutom kunnat leva som en princessa under alla dessa år. Spara som istället hade levt på makaroner och korv i alla år, ångrade nu sig lite att hon inte hade slösat lite mer och istället låtit lånen "få ligga" och låta inflationen äta upp lite av dom.

Det måste ju finnas en balans mellan dessa två. Var finns fröken Lagom?

Det som är jobbigt i dagens läge är tanken på att tillväxt skadar vår miljö här på jorden. Vi pratar hela tiden om ökad tillväxt som paradiset på jorden. Istället ser vi kanske öknar som brer ut sig. En döende jord...

På 35 år har vi på jorden DUBBLERAT utsläppen av koldioxid från användningen av olja! Är det sjukt eller...? Visserligen helt naturligt med en växande befolkning och en alltmer växande industri och konsumtion, men är det moraliskt rätt att hela tiden i alla lägen eftersträva ökad tillväxt. Om det påverkar vår miljö så negativt? Skulle inte lite fröken Spara sitta bra nu? Om vi pga stigande oljepriser och matpriser drar ner lite på vår konsumtion - finns det verkligen inget bra med det? Om vi ser på jorden utifrån ett miljöperspektiv?

Det är en fråga att bita tag i.

````*¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤*´´´

Såg förresten Paulo Roberto gästa Kristian Luuks igår i SVT i en repris. Paulo sa något som jag faktiskt tyckte var rätt talande för vår tid. Han undrade hur vi svenskar kan lägga ner så mycket tid på att bygga flashiga moderna kök, när vi sedan ändå står där och kokar snabbmakaroner och värmer mat i mikron!

Han är själv väldigt intresserad av matlagning och menade att matlagning måste få ta lite tid. Bra matlagning handlar inte om ett flashigt kök - det handlar om kärlek och bra råvaror. Han berättade om hur hans italienfödda föräldrar hela tiden var på jakt efter bra råvaror i Sverige när han var liten på 70-talet. Sverige var som ett u-land när det gällde att hitta bra råvaror.