Dagens skörd efter ha gått igenom kattens päls. Av 6 fästingar är 5 fortfarande kvickfotade och på väg ifrån hushållspappret jag lagt dom på. Men ack så olyckligt för dom att dom ska dö. Jag gör helt enkelt ett litet fint paket av hushållspappret och sedan tar jag fram tändaren och lägger dom att brinna upp i öppna spisen. "Burn in hell", hälsar jag dom när jag ser lågorna stiga upp.

Det är konstigt hur mordisk man kan bli som människa. Jag känner ingen som helst ånger för att jag bränt upp dessa blodtörstiga fästingar from hell. Däremot kan jag kämpa länge och slå mig gul och blå för att rädda en humla instängd på verandan. Men blodsugande insekter blir inte långlivade hos mig.

Mördarsniglar är också oerhört osmakliga och bara namnet får mig att tro att dom hör ihop med några terroristceller. Jag har hittills i år dödat en snigel (gör korstecknet) som jag förmodar var en mördarsnigel. Det kan vara lite svårt att skilja dom och vanliga bruna sniglar åt, men i min trädgård gör det ingen skillnad. Brun som brun - då åker spaden fram. Förlåt alla ni "hederliga" sniglar, men ni råkade komma in i fel trädgård...

Vår andra katt Tony har fått Frontline medlet på halsen och har inte haft en fästing sedan dess, det är dags för Rico att också få en - snart!

Räven Skabb-Fia ser ut att ha hämtat sig litegrann från sin skabb och igår fick hon sin andra tablett av åtta. Återkommer på ämnet djur, parasiter och blodsugare. Tills dess... Ha en bra helg!