Många har kommenterat min text om Piratpartiet. Många tycker det är synnerligen låg retorik att som jag skriva att en typisk piratpartietväljare är typ en smårunkare som sitter framför datorn, fildelar gratis och oroar sig för att någon ska komma på dom. Jag tror inte att de som röstar på Piratpartiet alls är så införstådda med vad huvudorsaken till motståndet hos kärnmedlemmar. Dvs att det kan finnas en gömd politisk agenda bakom många av de övervakningsmetoder som nu används och utvecklas. Låt mig säga så pass mycket att jag självklart inte skulle uppskatta om olika politiska åsikter skulle dokumenteras genom övervakning. Så är det dock redan.

Jag ska ta till mig de tips jag har fått om och återkomma senare om jag känner att jag blivit upplyst om något som gör att jag förändrar mina åsikter. Dock har jag inga moraliska tankar kring om någon sitter och runkar framför datorn.

Det som oroar mig när det gäller smygande samhällsförändring är när ex fackliga representanter känner sig trängda på en arbetsplats av sina överordnade. Eller när, som jag hörde på radion, en polismästare i norra Sverige inte skulle få ha kvar sitt politiska förtroenduppdrag i kommunen om han ville bli kvar inom polisen. Sådant skrämmer livet ur mig. Detta är något verkligt som händer just nu. Eller det faktum att så många människor väljer bort facket.

Ett övervakningssamhälle vill nog väldigt få ha. Om man inte jobbar mot terroristbekämpning, eller om man har ett företag och på det sättet kan styra sina anställda till att bli mer effektiva. Vanliga människor vill inte bli övervakade. Men vare sig det är en kamera i gatukorsningen eller poliser som står med fartkamera - så kvarstår det faktum att till viss del kommer vi alltid att ha/behöva viss form av övervakning.

Tänk er bilden från förr i tiden, när maskinskriverskor satt och skrev i en stor sal  - övervakade av en liten förman, med glasögonen längt ut på nästippen, som satt längt fram på en pulpet och övervakade alla. Klockan ringde och alla reste sig exakt samtidigt och gick på rast. Detta var då, idag är vi övervakade på våra jobb genom varje knapptryckning vi gör på datorn. Vi mäts på höjden, tvären och bredden och läggs in i statistiska system som räknar ut effektivitet och lönsamhet. Det är nästan lite som filmen "Brazil" ibland.

Detta är en utveckling som händer här och nu. Ingenting som vare sig Piratpartiet eller polisen kommer att kunna ändra på...

De mängder av information som varje sekund skickas fram och tillbaka mellan jordens alla hörn blir allt svårare att övervaka. Därför är det ju så att FRA har vissa kodsystem att söka rätt på det man vill stoppa, t ex  terroristattacker mm. Är det rätt eller fel? Om det kan stoppa några hundratals människor från att bli sprängda i luften skulle säkert många tycka det vore bra. Men om det istället vore för att stoppa Greenpeace aktivister från att sabotera för ett halvillegalt valjaktskepp skulle nog många tycka det var dåligt.

Det är extremt svårt att veta var gränsen ska gå, men om Piratpartiets ordförande drar som exempel på negativ övervakning, att man kan se vart någon åker med kollektivtrafiken, tycker jag det är en mycket liten företeelse från övervakarsamhället i det stora hela. Och ganska larvigt att ta upp som exempel. Han borde istället kritisera sådant som är verkligt allvarligt och händer just nu. Ett exempel vore att at upp det den där polischefen i norra Sverige råkade utför - dvs rätten att vara politisk utan att behöva bli uppsagd.

Men som sagt, jag tror inte gemene man av Piratpartiets väljare är speciellt insatta i detta om övervakningssamhällets negativa faror. Mer än då som jag skrev - för att dom är smårunkare som vill kunna fildela gratis.

Och förresten tycker jag namnet stinker. Piratpartiet för osökt tankarna till Pirate Bay eller Privatpartiet. Namnet får mig att associera till något som är olagligt, man tar av andra, individen i centrum inte kollektivet, alla ensamma på sin kammare, självklart en pirat med svart lapp för ögat, Johnny Depp's rollkaraktär, (dvs något som inte är på riktigt, något som är fake). Namnet ger mig helt enkelt negativa bilder och hittills har inte partiets politik heller fått mig på andra tankar.

Om man skulle gå efter "man är vad man äter" när det gäller politik och man tänker att Piratpartiet är vilka medlemmar dom har, känner jag mig väldigt långt borta från den typen av väljare.