Idag lyser solen från klarblå himmel. Har fått sova ut och sitta länge med DN och en kopp kaffe - underbart. Nu börjar det närma sig tiden för att "sätta igång". Det ska fejas lite. Rätt tråkigt om jag får säga själv.

Har velat skriva i flera dagar, men jag har varit alldeles för trött. Helt utpumpad. Det har varit så mycket på jobbet att jag har känt mig som en utvriden trasa när jag kommit hem. Det enda som funnits energi för har varit att blobba sig ner i tv-soffan. 

Visserligen såg jag en oerhört bra dokumentär häromdagen på TV4 Fakta som jag varmt vill rekommendera. Enron-kraschen. Det är möjligt att den går i repris igen. Väldigt intressant med tanke på nuvarande finanskris. 

På jakt efter lågkonjunkturen

Funderade lite på vad det innebär att vi går in i en lågkonjunktur. Hur märker vi när vi nått starten, när man är mitt i den och när man är på väg ut ur den? Och då menar jag på hemmaplan - hushållsplanet. Kom på ett säkert tecken idag. När jag skulle hälla upp mjölk i kaffet, lade jag märke till att utgångsdatumet på mjölken var ganska snart. Det var så att säga färre dagar kvar till sista förbrukningsdag än vad det brukar vara. Det kan ju vara en slump, men jag tycker mig ha sett det i affärerna också. Det verkar vara en nedgång i konsumtionen även på varor som kött och frukt. Kan det vara ett av tecknen? 

Funderar på vilka varor och tjänster som börjar konsumeras mer av i en lågkonjunktur;

jäst

biltvättmedel

telefon

choklad 

alkohol

tobak

kondomer

läkemedel

restauranger och bio

fix för hemmahantverkare

trädgård

fluff och flärd vid fest

böcker

musik

och mindre av;

stora renoveringar

resor

bilen - speciellt flashiga bilar

bensinen

riskfyllda placeringar 

skilsmässoadvokater

golf, ridning och andra "lyxsporter"

flärdiga tidningar och magasin

kött, mjölk och  exotiska frukter

Inte vet jag. Det ska bli intressant att se vart vi är på väg. 

Papa Dee blev dömd för ringa misshandel och dagsböter. Juryn var tydligen inte eniga. De var bara eniga om att han knuffat in henne i väggen på väg hem på kvällen.

När det gäller den övriga misshandeln valde ordföranden och den ena nämndemannen att tro på vittnen som sett henne bli dragen i håret uppför trappen. De trodde heller inte på att hon slagit sig själv i huvudet med ett blockljus. Vilket för övrigt en överläkare på rättsmedicinska ansåg vara ganska osannolikt.

Den andra hälften valde att tro på kvinnan som försvarade Papa Dee med hull och hår. Hon menade att det var henne det var fel på. Papa Dee ville bara  skydda henne från henne själv...

Jaja... man upphör aldrig att bli förvånad.

Apropå mordet på Carolin i Gällivare. Mannen som erkänt har sagt något om att hon kallat honom "gubbjävel"... Så han blev helt enkelt förbannad och sköt... Ja, ja. Dåså. Då var det väl inte så farligt då. Han hoppas väl på att bli friad...

Häromkvällen sände tv filmen Wall Street (1987) igen. Tycker fortfarande den håller trots att den har så många år på nacken.

Michael Douglas http://sv.wikipedia.org/wiki/Michael_Douglas, är bara så himla bra i sin roll som den osympatiska finanshajen Gecco. Michael Douglas är min absoluta favorit när det gäller att spela otrevliga typer. Som Gecco briljerar han fullständigt. Man förstår verkligen Bud Fox's (Charlie Sheen) dilemma när han förhäxas av Geccos lyskraft. Geccos symboliserar drömmen om frihet för Bud.

Bud Fox pappa spelas av Charlie Sheens riktiga pappa - Martin Sheen. Även han en superskådis. Andra skådisar i filmen är Daryl Hannah, som är så himla...  80-tal. Hon spelar en halvbombad flickvän till Bud och gör det inte speciellt bra - hon kanske helt enkelt är 80-tal på riktigt - yta, men inget innehåll alltså.

FIlmen släpptes 1987. Den 19 oktober 1987 föll Dow Jones med 508 punkter, dvs 22,6%. Sammanträffande?

Vi är där igen. 2008 års finanskris. Där drömmar blåsts upp och poppat sönder som  om dom vore lika sköra som såpbubblor. Det är härligt och magiskt att titta på bubblor som växer, men när de spricker inser man det ohållbara. I en såpbubbla finns ingen långsiktig substans att hålla emot verkligheten. Bara en glättig regnbågsfärgad yta.

Girigheten som Gecco och Bud representerar i filmen är högst giltig även idag. Varför lärde vi oss inget av att se hur det stod till med oss människor under det där hemska självcentrerade 80-talet? Det är det som gör det så skrämmande att titta på filmen idag. Vi har ju varit inne i detta självupptagna i bra många år nu. Varför har vi inte märkt något?

En annan fantastisk film jag längtar att se om igen är Rosornas krig (1989). En komedi av Danny de Vito med Michael Douglas och Kathleen Turner i huvudrollerna.  Vilken skådespelainsats Michael gör även i denna film. En härlig film för långa mörka höstkvällar. Om ni inte har sett den, se den!

Det är intressant att fundera över alla superlativ som kastas omkring oss nu mitt under den under den "brinnande finanskrisen". Det är som om det inte finns nog med skräckrubriker att beskriva paniken på världens börser.

Bankslakt

Panik på börsen

Island sjunker

Finansiell härdsmälta nära Island 

Gud hjälpe Island

Svart dag på börsen

Svarta måndagen värsta fallet

Så överlever du finanskrisen

Att höra kommentatorer och krönikörer beskriva finanskrisen påminner antingen om hur man ska förgöra fiender eller beskrivs som naturkatastrofer.

Ibland beskrivs regeringars sätt att ta itu med krisen genom att jämföra det med ett krig. När någon beskrev den svenska riksbankens räddningspaket pratade man om hur man tagit fram "hela vapenarsenalen". Man ska "bomba sönder finanskrisen". Man bombade tydligen så hårt att det efteråt "rykte ur kanonerna". Oj, oj Stefan Ingves måste ha fått sprängpulver på glasögonen...

Det är ingen som använde hushållsliknelser i finansbeskrivningar. Ingen som säger "vi har nu satt på fläktarna för att vädra ut oset". Eller "vi har tillfört mer jäst i degen".  Eller "vi har nu skärt bort möglet på osten". "Vi har nu tillfört mer alkohol i bålen". Dessa ord ingiver inte direkt ord av styrka och beslutsamhet. Krigsjämförelsen är mer slagkraftig.

Igår på TV4 hörde jag när man pratade om krispaketet i USA som att man "baddade pannan på en sjuk" men bara i väntan på "att bredspektrumpenicillinet skulle sättas in". Kanske är det snart bara dödshjälp som skulle fungera. Med en välsignelse från påven.

Det är otroligt vilka symboliska jämförelser man kan göra. Ännu har ingen kommit upp med "skära bort cancersvulsten från finanskroppen", men den kommer nog. Eller "amputera vissa delar av finanskroppen och ersätta den med  statsproteser".

Det ska bli intressant att höra vilka rubriker som följer denna vecka. Det är svårt att slå "bomba sönder finanskrisen", men här är några förslag:

Riksbanken pumpar in Viagra i bankerna.

Regeringen matar marknaden med falukorv.

Staten sätter fotboja på finanscheferna.

Stefan Ingves tar till kemiska vapen - har ringt anticimex.

Stefan Ingves tar hjälp av Sven Ingvars för att sjunga oss ur krisen med

"Cash is king" och "Varmkorv Boogie". (Vinsten går tillbaka till skattebetalarna.)

Finansdinosauriernas T-rex är utplånad. Sista sucken hördes inifrån Wall Street.

Wall Street hoppas på att bli uppköpta av utomjordingar.

Nu kan bara Gud hjälpa oss...

Säga vad man vill om finanskriser, men om man ska se något positivt av det hela så får man väl säga att miljön på jorden kommer att må lite bättre. Folk har inte längre råd att åka bil. Dom har inte ens ett jobb att åka till. Vi köper mindre produkter, äter mindre kött och sparar på så sätt på jordens krafter. Vi flyger mindre - håller oss hemma mest hela tiden. Vi börjar umgås och samarbeta med grannar. Kanske bildas ett och annat kollektiv. Vi odlar potatis och täljer smörknivar som vi gemensamt säljer till Kina. Ja, det är rena halleluja-vågen för jorden...

Såg debatten mellan Joe Biden och Sarah Palin för några dagar sedan. Jag måste säga att första intrycket av Sarah är att hon är en imponerande kvinna. Hon har utstrålning som få. Det skadar heller inte att hon ser bra ut och har ett charmigt leende. Men där slutar min förhäxning av Palin. Hon är läskig med sina uttalanden om nej till abort och påståenden om att Barack Obama skulle ha ett historiskt samröre med terrorister. Populisten ringer ihopringlad i hennes mun. Beredd att sticka ut sin långa gadd.

Ja, hon har verkligen the gift of the gab. Hon snackar så folk på gatan förstår.  Det skulle nog inte spela någon roll i vilket sammanhang hon pratade. Hon är en "övertygare". Ivarje fall för dom som inte är så insatta. Dom kan säkert imponeras av hennes publikfrieri.  Men vad är det hon egentligen säger? Det är det inte så noga med. Huvudsaken att  hon rör upp en känsla hos folket på gatan. Att hon laddar folket med känslor.

Joe Biden stod där med siffror och fakta och öste på så mycket han bara kunde. Det han sa var bra, men sättet han sa det på blir ju så torrt brevid hennes levande uttryckssätt. Han är en sån där politiker som glömt vad det var han egentligen menade. Han verkade sakna passion och inlevelse.  Ivarje fall är hans minspråk detsamma som från någon som varit lite för länge inom politiken. Visst lyste ett charmigt leende igenom någon gång då och då. Ungefär som från en gammal omtyckt skådespelare.

Sarah Palin däremot. Jag skulle faktiskt kunna säga att jag tycker att hon är bra. Men hualigen vilka läskiga åsikter hon går och bär på där bakom glasögonen. Då spelar det ingen roll hur snygg hon är eller hur bra hon är på att prata.

Visst verkar hon vara en otroligt duktig kvinna. Har en massa barn och kan skjuta björnar och prata inför stora folkgrupper. Dessutom verkar hon ju omtyckt i Alaska. Men frågan är om det inte mer handlar om att hon sätter strålkastarljuset på sina grannar därhemma, mer än vad det är hon egentligen levererar. Och hur är hennes tålamod för oliktänkare? Jag skulle inte vilja möta henne och hennes likar om dom hetsade mot en minoritet som jag själv råkade tillhöra.

Hon är den där populisten som vet precis hur hon ska locka till sig förbannade kristna småstatsväljare. Lääähskigt.

Hoppas verkligen Barack Obama kan matcha hennes publiksmicker utan att trampa i klaveret. För man vet aldrig när McCain trillar av pinn.

På väg till jobbet. Dimmorna lättar från frostiga ängar. Jag lyssnar på radion. P1 som vanligt. Är beroende. Totalt mediealkoholiserad. Förstår inte varför jag ska ner i den där flaskan varje morgon. Det är verkligen eländes elände just nu. Och inte nog med det. Kallt och mörkt håller det också på att bli också. Det är konstigt att man inte har gått ner i vikt eller nåt. Det är bara neråt på börserna...

Grät lite häromkvällen. Det var skönt. Hamnade framför en halv-B-rulle som hette "En Andra Chans" med Nicolas Cage. Han fick pröva ett annat liv i och med ett "konstigt möte med en svart man i en tobaksaffär". Från att ha varit någon form av börsmagnat fick han nu uppleva hur ett liv med sin highschool-love skulle ha varit. Ja, några dagar ivarje fall. Självklart kom han till insikt i hur lite hans rika liv var värt - egentligen. Att det där med pengar inte är det viktigaste i livet. Det är däremot KÄRLEKEN, snyft, snyft. Kände mig lite patetisk när jag kände tårarna trilla. Men vad då, det är skönt att släppa lite på kranarna ibland.

Igår grät jag också lite. Nej, inte framför Ekonominyheterna, utan framför "Mannen som talar med hundar". Cesar Millan är som vanligt alltid ett säkert kort. En stackars folkskygg och hypernervös schäfer hjälptes tillbaka till livet. Och det var som vanligt inte hunden det var fel på. Det var den där polismannen som ryckte och slet i hunden. Det var bara att ta fram näsduken igen.

Blåtunga. Dom sa det på nyheterna. Låter det inte fruktansvärt?

Blåtungeviruset sprids i södra Sverige. Gårdar spärras av och massvaccinering sätts in.

Djur som ofta drabbas är bl a idisslare som får, nötkreatur, oxdjur (och dromedarer)! Djuren drabbas av röda slemhinnor, sår i munnen och dålig aptit. Muskelskador kan förekomma. Kan spridas via knott. Kan vara dödligt.

Bankviruset sprids också - (inte via knott, men vi kan väl kalla vissa giriga blodsugare det...) Börser stoppas och räddningspaket sätts inte in. (Det bidde inte ett krispaket, det bidde ett kisspaket.) Man spärrar av och håller sig inne.  Människor som drabbas blir ofta röda i ansiktet och handlingsförlamade. Marknaden blir handelsförlamad. På ekonomisidorna ser vi bilder på människor som sitter med händerna för ansiktet. Som om deras mödrar just hade dött. En långsam begravning.

Vi läser nu dagligen i media hur land efter land inför stopp för blankning av aktier. Det finns säkert lägen där blankning av aktier kan vara bra för balansen av världsmarknaden, men tycker ändå att fenomenet i sig bygger på lite sjuka grunder.

När man blankar lånar man en aktie som man säljer och hoppas den ska sjunka i värde för att sedan köpa tillbaka den när den är billigare och på det sättet tjäna pengar.

Det vore som om du lånade grannens häst Blanka, tog den till en hästmarknad, där du  sålde den. Du buar och skvallrar om hur gammal och värdelös hästen är. En vecka går och ryktesspridningen är igång.

 Nästa lördag går du än en gång till marknaden där någon försöker sälja den där hästen du sålde förra veckan.  Du köper hästen för en struntsumma. Nu lämnar nu tillbaka Blanka till grannen och har gjort dig en hacka på affären...

Det där kanske är en liten förenklad bild. Men jag har alltid tyckt det är något sjukt med ett system där du hoppas på någons olycka. Där du sitter och hejar på att någon/något att framstå som sämre än vad det kanske är. Att du önskar nergångar och förluster för andra...

Har läst det ena och andra om denna misshandel på sin fru som Papa Dee misstänks för. De hade tydligen varit ute på någon kändisfest och var på väg hemåt. Han hade då enligt vittnen knuffat henne mot väggen. Senare på natten hade grannarna där dom bor hört ett hjärtskärande skrik ute i trappuppgången utanför deras lägenhet. Hon hade legat utanför deras lägenhet i en blodpöl med ett jack i huvudet.

Hon säger nu till polisen att det inte var han. Att hon fick panikångest och vållade själv skadorna (har hon epilepsi?) Han säger att han inte minns något. Det finns vittnen och det är svårt att tro att hon slagit sig själv. Eller är det kanske ännu en galen tyska som kommit dit med hammare???

Jag skiter visserligen i dessa båda två. Om hon har blivit misshandlad av honom och är så jäkla dum att hon stannar kan man nästan tycka att hon får skylla sig själv. Hon kanske gillar att bli slagen - ska vi verkligen lägga oss i det då? Hon kanske drömmer om att riskera att skadas ännu mer och dö i framtiden - ska vi då hindra henne från det?

Nä, men allvarlig talat. Det måste ju vara oerhört svårt att sätta dit den man älskar. Hon kanske tror att han ska förändra sig. Att han inte klarar sig utan henne. Att han älskar henne mer än hela världen. Han vill ha henne för sig själv mm mm. BLA BLA BLA... Ja, det kanske är synd om honom. Men nu är det synd om två. 

Förresten undrar jag - om det nu var så att hon slog sig själv eller fick ett epilepsi-anfall eller faans moster. Varför låg hon då utanför deras lägenhetsdörr? Borde han inte tagit hand om henne. Baddat hennes panna och ringt vårdcentralen?

https://www.flashback.info/showthread.php?t=745675&page=55

http://realtid.se/ArticlePages/200809/15/20080915111109_Realtid294/20080915111109_Realtid294.dbp.asp

http://realtid.se/ArticlePages/200809/16/20080916192821_Realtid838/20080916192821_Realtid838.dbp.asp